Imorgon får jag pussa på dig för sista gången.

Jag får aldrig mer borra ned mitt ansikte i din päls och bara andas.

Jag får aldrig leka med din fotboll ute som du älskar.

Långpromenaderna försvinner, att sova med dig,

och din glädje till att simma med mig då jag badar om sommaren kommer inte igen.

Det här är ett stort beslut och jag är så ledsen,

även om lösningen kom från mig själv, från oss som älskar dig mest.

Jag vet att han kommer få det bra men jag älskar denna varelse så det gör ont.

Du är min bästa vän, tassarna inom mig som fått mig att orka.

Men jag får skjuta bort alla tårar, ledsenhet och hopplöshet,

tills på torsdag.

Då kan jag låta det komma och jag vet,