En helg har passerat. Det är som att jag lever dag för dag. Timme för timme. Den här helgen har bestått av hetsätningar. Jag avskyr det, jag skäms för det och det är så. Mitt ben har blivit infekterat så idag var en sjuksköterska här för att göra rent och lägga om. Vi småskratta lite åt situationen. Hela bordet täcktes av förpackningar av sterila omläggnings kompresser. Lilla F blev missnöjd över besök av någon han inte kände igen så personalen tog med han ute medan vi höll på här inne. I efterhand. Så himla skönt med nytt omlägg så att inte stygnen fastnar i bandaget. Det drar så när man går annars. Han frågade om det gjorde ont och jag bet ihop och svarade nej. Ärligt talat så skäms jag. Jag skäms verkligen över att klaga för något som jag orsaktat själv. Jag hamnar där om och om igen. Jag vill inte att han ska tycka synd om mig och dalta genom att säga att det inte är så. Men jag kan inte rå för att jag känner skam när en omläggning kräver så pass mycket material att vi fyllde en willyspåse efter. Han tipsade dock om att jag virar in benet när jag duschar så att vi slipper göra det här varje dag i två veckor innan stygnen ska tas.

 

Regn, jäklar vad det har regnat idag. Åska, igår bara blinkade lamporna i takt med blixnedslagen. Jag avskyr verkligen åskan. Gjort sedan jag var liten. Blev påfrestande att sitta med en personal utan paus i fem timmar. Det kändes som vak på avdelningen och det är inget en saknar. Man vande sig konstigt nog då. Det blev en vardag att gå på toa med öppendörr och duscha med ryggen emot en personal som inte släppte blicken från mig. Har gått ett par korta promenader idag och sen bara rastat han på tomten. Han är helnöjd med att vara ute i regnet liksom att ligga och sova i soffan där i mellan. Imorgon kommer far min och går med han någon timma då jag inte kan gå varken långt eller snabbt. Sedan är det hundkurs imorgon kväll.