Måndag för middag befann vi oss på avdelningen. Jag och två personal från boendet.

 

 

Träffade den läkare som jag genom alla år känt inom psykiatrin. Hon är helt fantastisk. När jag för första gången träffade henne vid en utskrivning skämtade vi om att jag är värd "en stjärna i boken". Ni vet sådana där stjärnors som lärarna kunde sätta i ens skrivblock som liten då man gjort något extra bra prov. Det blev våran grej. För varje gång jag vårdtas inom psykiatrin och haft henne som läkare har jag fått en stjärna av henne. Det har varit urklippta guldstjärnor och olika hängen som man kan ha i julgranen med en form till en stjärna. Hon bryr sig verkligen och är någon man minns.

 

Utslussningen gick fort. Egentligen på tok för fort. Jag är inte frisk och dit kommer man inte inom slutenvården om man nu ska kalla det frisk eller sjuk. Det är inte meningen för då skulle patienterna vårdas i flera år och det fungerar inte - och skulle inte hjälpa. Jag är inte återställd, det är så långt ifrån men jag är lite mer återhämtad. Jag är pigg på energi och så laddad att åka iväg. Anledningen till den snabba utslussningen trots en skapligt långt inläggning var just resan. Men det är så skönt att vara hemma även om jag ägnar dagarna till att sova. Jag är så trött. Men ingen medicin förändring fören jag kommer hem. Vi vill varken ha ett sämre mående eller utsättningssymtom när jag befinner mig 90 mil hemifrån. Men ta in, jag är hemma på heltid igen.

 

Imorgon ska jag och mamma åka och handla och jag ska köpa mig ett nytt block (igen) Det andra blev det fel i så jag fick slänga det. Älskar nya block och ser fram emot av att sätta mig och skriva i det imorgon. Vi ska handla inför fjällen då dom inte har koll på alla mina allergier och vad som man ska leta efter på paketen. Kan skriva ett eget inlägg om hela den biten för det är komplicerat i alla fall för andra. Även om man har superkoll själv. Nu ska jag krypa ned bredvid hunden i sängen och sova. Mysigt. Kan sitta och bara titta på när han ligger och sover och känna en lycka att få ha förmånen att ha en hund och framför allt just han.